Här nere i söder är vi inne på den tredje månaden med snö och kyla och vissa av våra vilt är inte lika tåliga och vana som sina kusiner i Norr.  Som jag skrev i det förra dagbokinlägget så kan viltet njuta gott av lite hjälp nu.

Om ALLA som kallar sig Jägare, hundsportare eller vad det nu måtte vara hade fixat och utfört en eller flera av följande saker så kunde detta göra en stor skillnad för kommande viltbestånd:

Åk till närmsta bonde eller Lantmännen och köp vete till fåglarna, fodra ut på platser där det är svårare för hök och andra rovdjur att komma åt. För rapphönsen är det viktigt att fodra där fåglarna normalt befinner sig, fasanen i biotoper där den trivs och har skydd. Bygg gärna ett lite ”fodertak” som är högt nog för fåglarna men för lågt för predatorer, ”Taket” bör vara öppet på minst tre sidor. En ”rapphönsgrind” är också ett bra alternativ. (Kolla följande länk) Glöm inte att ta med lite sand och fin grus som läggs ut vid foderplatsen, det är långt att gräva genom snön för en hönsfågel nu.
 
Majs gillas av de flesta bevingade och fyrbenta.

Kör ut ensilage eller annat bra foder åt rådjuren, kross och rotfrukter är också bra.

Saltstenar gillas av klövviltet .
 
Haren vill gärna ha hö, annars blir den riktig tacksam för några fällda Björkar eller Aspar, Sälg går visst nog också bra. Haren tycker faktisk också om salt.

Om du har jakträtten så ta med geväret och knäpp en räv eller vildkatt, den stör viltet långt mer än våran aktivitet i markerna, man kan inte nog understryka vikten av predatorkontroll. Fällfångst är väldigt effektivt till en del arter men kräver att man kan vistas ofta och mycket i markerna, detta i förhållande till tät vittjning.
 
Håll efter kråkorna nu som det närmar sig, Nötskrikor är det extra gott om i år och de kan med fördel decimeras inför våren!
 
När sommaren kommer kan man alltid stödutsätta lite fågel men glöm inte att kontroll av predatorer a och o. Själv har jag lyckats bäst med utsättning när jag har låtit hönsen gå i voljär över vintern för så att släppa dem när våren kommer och man ser att de börjar leta partner. Fördelarna med detta är att de slipper den första hårda vintern, de kommer ut på en tid då predatorer har större utbud i matväg och det finns mycket mat och vatten ute i markerna, möhligheterna för skydd är också större. Som sagt har jag kunnat konstatera ett antal föryngringar med detta tillvägagångssätt, det samma gäller att få ut halvvärpta fasanhönor tidigt. Att släppa ungfågel på hösten tror jag mest gynnar räven.

Bra länkar hittar du här och här.
 
Du behöver inte ha egen mark för att idka viltvård av ovannämnda typ: jag tror de flesta markägare bara blir glada för att vi vill hjälpa viltet.

Kan du med gott samvete säga att du har gjort en insats för fältviltet i vinter? Då känns det ju ännu bättre när man är ute på sina jakter eller träningsronder, antigen det är höst eller vinter, barmark eller snö! Inte minst är det väldigt lärorikt att vistas i markerna och med hund på vintern: man får ett intryck av hur det står till med stammarna och man ser vad som försiggår på foderplatserna och i markerna generellt.

Man gör inte mycket nytta för viltet genom att sitta inne i värmen och säga ”stackars” vilt:  år som i år så gör en – även relativt begränsad - insats stor nytta! Har du gjort något?

Lycka till!